Rubrik: Peter Ferm
Till startsidan

Här presenteras hur långt min släktforskning kommit i juni 2021. Det som återstår är de svåra problemen, som kommer att ta flera år att lösa. Därför vill jag dela med mig av resultatet nu. Det är upp till femton generationer som har kunnat följas i enstaka fall. Det finns några fader okänd, men annars har de flesta grenar gått att följa i åtminstone 10-12 generationer. Det finns ett par individer som är födda på 1500-talet, men den äldsta person jag hittat i en kyrkbok är född 1638, medan drottning Kristina var omyndig och Sverige styrdes av ett riksråd under ledning av Axel Oxenstierna. Målet är att följa alla släktgrenar tillbaka till 1600-talet, vilket borde vara fullt möjligt, särskilt när jag också lärt mig söka i mantalslängder. Förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan landsändarna, bl.a. till följd av kyrkoarkiv som förstörts i bränder. Bäst förutsättningar finns i Skepplanda och i delar av Dalarna, sämst är förutsättningarna i Halland. För att ge mer substans åt materialet har jag lagt till yrken samt i vilka gårdar / torp / byar personerna föddes och dog.

Sidorna är tyvärr inte utskrifts- eller mobilanpassade. Använd webbläsarens zoomfunktion för att få bättre överblick.

Här kommer jag också att allteftersom dela med mig av historier jag hittat. Det finns många intressana levnadsöden. Jag är väldigt intresserad av foton på äldre släktingar och om du har egna berättelser eller rättelser eller frågor eller vill bli informerad om uppdateringar, mejla mig gärna på pferm@pferm.se.

Artiklar

Släkttavla för familjerna Ferm, Andersson, Wallin, Öhman, Velander och Axling

Med hänsyn till dataskyddsförordningen skrivs inte fullständiga personuppgifter ut för levande personer.

Klicka på länkarna för att komma till nästa sektion.

 

* Ferm

f 2017 Oskar, Stockholm

 

* Ferm

f 2020 Skarpnäck, Stockholm

 

* Ferm

f 1987 Enskede, Stockholm

* Ferm

f 1957 Lundby, Göteborg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+ 1987-05-27

- 1990-07-20

biologisk far

* Bo Lennart Gustav Ferm

f 1928-04-19 Växjö

d 1960-09-26 Lundby, Göteborg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+ 1956-07-08

biologisk far

* Karl Gustaf Valdemar Braun

bagare

f 1906-02-24 Kristina, Jönköping

d 1929-09-29 Annedal, Göteborg

 

adoptivfar

* Gustav Östen Ferm

styrman, långlots

f 1907-07-13 Tossene

d 1988-12-31 Backa, Göteborg

 

+ 1937-11-18

* Elsa Margareta Danielsson

restauratris

f 1908-07-08 Hornaryd

d 1968-01-23 Backa. Göteborg

3 barn

styvfar

* Andersson

f 1931 Skepplanda

 

 

 

 

 

+ 1963-12-28

- 1982-11-24

* Karl Andersson

hemmansägare

f 1891-09-26 Skepplanda

d 1970-05-14 Lundby, Göteborg

 

+ 1927- 04-22 Skepplanda

* Ellen Teresia Andreasson

f 1898-03-18 Skepplanda

d 1962-04-28 Starrkärr

6 barn

* Olsson

f 1932 Karl Johan, Göteborg

 

* Per Axel Herman Olsson

chaufför

f 1906-12-27 Sankt Johannes, Malmö

d 2004-04-18 Kungshamn

 

+ 1932-05-14 Karl Johan, Göteborg

* Edit Kristina Gustavsson

f 1908-03-05 Tossene

d 1982-12-11 Tossene

2 barn

* Wallin

f 1959 Halmstad

 

* Kurt Gustaf Olof Wallin

f 1919-04-23 Ljungby, Halland

d 2009-11-24 Snöstorp, Halmstad

 

 

 

 

 

 

+ 1951-05-21

* Anders Gottfrid Wallin

skräddare

f 1892-03-05 Eftra

d 1962-10-12 Martin Luther, Halmstad

 

+ 1918-05-18 Slöinge

* Jenny Maria Andersson

f 1893-06-26 Getinge

d 1979-08-28 Martin Luther, Halmstad

12 barn

* Elisabeth Maria Andersen

f 1922-07-06 Aalborg

d 2010-04-05 Sankt Nikolai, Halmstad

 

biologisk far

*

 

styvfar

* Niels Christian Sørensen

 

* Clara Elisabeth Andersen

* Öhman

f 1990 Bollnäs

 

* Öhman

f 1954 Sankt Olai, Norrköping

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+ 1984-08-04

* Hans Erik Öhman

f 1927-12-30 Östra Eneby, Norrköping

d 1991-05-03 Västra Vingåker

 

 

 

 

 

 

 

+ 1951-03-24

* Erik Anders Öhman

chaufför

f 1903-10-06 Östra Eneby, Norrköping

d 1971-03-23 Matteus, Norrköping

 

+ 1925-09-05 Östra Eneby

* Elin Matilda Andersson

tvätterska

f 1903-12-20 Sankt Johannes, Norrköping

d 1980-10-28 Borg, Norrköping

4 barn

* Karlsson

f 1930 Matteus, Norrköping

 

* Gustaf Uno Karlsson

kusk, kvarnarbetare

f 1894-09-20 Hedvig, Norrköping

d 1952-07-10 Hedvig, Norrköping

 

+ 1919-04-19 Matteus, Norrköping

* Ester Augusta Pettersson

f 1895-02-23 Borg, Norrköping

d 1951-01-30 Hedvig, Norrköping

4 barn

* Velander

f 1959 Vantör, Stockholm

 

biologisk far

* Nils Erik Velander

f 1931-03-22 Knista

d 1968-11-03 Vantör, Stockholm

 

 

 

 

 

+ 1954-05-07

- 1961-12-27

* Karl Teodor Velander

hemmansägare

f 1902-10-06 Viby

d 1995-04-28 Axberg

 

+ 1927-04-26

* Tyra Teresia Anjou

f 1903-06-08 Storkyrkoförsamlingen, Stockholm

d 1987-01-18 Axberg

7 barn

biologisk mor

* Britt Edit Ingalill Wahlstrand

f 1933-12-10 Fröslunda

d 1999-10-02 Arbrå

 

* Karl Johan Wahlstrand

ladugårdskarl

f 1895-09-15 Långtora

d 1961-08-04 Hjälsta

 

+ 1921-10-27 Giresta

* Agnes Karolina Karlsson

f 1899-04-22 Giresta

d 1977-06-13 Hjälsta

10 barn

fosterfar

* Elov Lennart Axling

f 1920-12-11 Trönö

d 2008-02-20 Bollnäs

 

 

 

 

 

+ 1950-01-15

* Per Axling

jordbruksarbetare

f 1873-04-21 Trönö

d 1954-07-17 Trönö

 

+ 1896-10-25 Trönö

* Margreta Persdotter

f 1877-07-13 Mo

d 1950-04-30 Trönö

14 barn

fostermor

* Karin Ingeborg Andersson Frid

f 1921-06-14 Arbrå

d 2013-11-15 Bollnäs

 

* Anders Jonsson Frid

hemmansägare

f 1873-05-30 Arbrå

d 1953-03-23 Bollnäs

 

+ 1918-11-03 Arbrå

* Ida Karolina Ljung

f 1884-12-27 Järvsö

d 1971-12-29 Bollnäs

5 barn

Lite grand om yrken

Bönder: En hemmansägare eller skattebonde var en självägande bonde som betalade skatt och hade rösträtt till och representation i riksdagens bondestånd. En åbo var en bonde som inte ägde sin gård men med ärftlig besittningsrätt. Han kunde bruka en frälsegård (som ägdes av en adlig person), kronogård (som ägdes av kronan, dvs staten) eller en prebendegård (som ägdes av kyrkan) och fick avlägga en årlig avgift till ägaren. Både hemmansägare och åbor räknades som besuttna bönder och hade rösträtt vid sockenstämman, dvs de var sockenmän. En arrendator hade inte ärftlig besittningsrätt till gården han brukade. En hemmansbrukare ägde inte sin gård, jag vet inte om alla hemmansbrukare var åbor.

Soldater: Om det står soldat som yrke så var det en indelt soldat, dvs en värvad soldat som fick bruka ett soldattorp som ägdes av rotebönderna. En båtsman var en indelt soldat vid ett båtsmansregemente, dvs flottan. Ryttare, dragoner, infanterister, grenadjärer och husarer var indelta soldater vid olika vapenslag. En ryttare kunde vara kavallerist eller dragon. En dragon var en soldat som förflyttade sig till häst men stred till fots, som en infanterist. En husar var en lätt kvallerist, dvs lättare beväpnad än en tung kvallerist. En grenadjär var en granatkastare, de skulle vara särskilt långa och ståtliga, och en livgrenadjär var en grenadjär vid Kungliga livgrenadjärregementet. En korpral var en indelt soldat som befordrats till den lägsta underofficersgraden. En artillerist var en värvad soldat i artilleriet och som inte var indelt utan förlagd på regementet.

Arrendator: Se Bönder.
Artillerist: Se Soldater.
Auditör: Jurist inom det militära.
Backstugusittare: En egendomslös person som bodde på annans mark eller på allmänningen och som var befriad från skatt. Till skillnad från en torpare arrenderade backstugusittaren ingen jordlott att bruka, men markägaren kunde förbarma sig och låta backstugusittaren ha ett potatisland eller andra mindre odlingar. De var ofta daglönare.
Bergsman: Någon som drev bergsbruk, dvs bröt malm och förädlade det. Var ofta organiserade i hyttlag. Kunde driva jordbruk vid sidan om bergshanteringen.
Borgare: En person i en stad som hade rösträtt till stadens magistrat liksom till riksdagens borgarstånd. I allmänhet köpmän eller hantverkarmästare. Även sjökaptener var borgare.
Båtsman: Se Soldater.
Daglönare / dagkarl: Egendomslösa personer som utförde kroppsarbete för dagslön.
Dragon: Se Soldater.
Finstenhuggare: En stenhuggare som högg figursten.
Fiskare: Benämning både på de som ägde fiskebåtarna och de som tog anställning hos dessa. Flertalet som står som fiskare i släkttavlorna ägde fiskebåtar.
Fjärdingsman: Förtroendeuppdrag för en bonde som utförde lokala polissysslor under kronolänsman.
Färjekarl: Person som fraktade människor, djur, vagnar och gods över vattendrag.
Grenadjär: Se Soldater.
Hamnfogde: Reglerade fiskevatten, tilldelade hamnplatser och tomt för fiskebodar.
Hammarsmed: Smed som arbetade vid en stångjärnshammare.
Hemmansbrukare: Se Bönder.
Hemmansägare: Se Bönder.
Hovjunkare: Hederstitel vid hovet. Under kammarjunkaren i rang.
Hovmarskalk: Ämbetsman vid hovet, ofta med ansvar för ekonomi.
Hovrättsaktuarie: Tjänsteman vid hovrätten som hade i uppdrag att registrera alla inkomna handlingar.
Husar: Se Soldater.
Husman: Det finns ingen entydig definition av denna beteckning. Byar delades in i besuttna bönder och husfolk som bestod av alla andra, dvs drängar och pigor, torpare och backstugusittare samt hantverkare och indelta soldater.
Häradsskrivare: Ansvarig för jordeböckerna och den som upprättade mantalslängderna.
Infanterist: Se Soldater.
Kammarherre: Person som tjänstgjorde i furstens omedelbara närhet.
Kammarjunkare: Hederstitel vid hovet. Stod under kammarherren men över hovjunkaren. Utförde ceremoniella uppgifter.
Klensmed: Smed som smidde mindre föremål av järn och stål.
Klockare: Ett förtroendeuppdrag som utsågs av sockenstämman.
Konstapel: I allmänhet ett underbefäl inom det militära.
Korpral: Se Soldater.
kyrkvärd: Ett förtroendeuppdrag som utsågs av sockenstämman. I allmänhet en bonde.
Livgrenadjär: Se Soldater.
Lots: Sjökapten med ansvar för att lotsa fartyg i hamn.
Långlots: Lots på ett fartyg som inte uppfyllde de formella kraven för en lots, dvs ej sjökapten.
Nämndeman: Ett förtroendeuppdrag i häradsrätten. I allmänhet en bonde.
Restauratris: Kvinnlig restauratör, dvs restaurangidkare.
Rusthållare: Innehavare av en gård som höll en beriden soldat och häst istället för att betala skatt.
Ryttare: Se Soldater.
Rådman: Borgare med förtroendeuppdrag i stadens magistrat.
Rättare: Förman vid större jordbruk.
Salpetersjudare: Ett smutsigt och tungt arbete. Blandade latriner från jordbruket med jord och kalk för att framställa salpeter.
Sjöingenjör: Detsamma som maskinbefäl eller förstemaskinist.
Skeppare: Innehavare av fraktfartyg som förde befäl utan att vara sjökapten.
Skolmästare: Läs- och skrivkunnig person som utförde undervisning i sockenskolorna. Kunde vara en före detta soldat.
Sockenman: Person med rösträtt vid sockenstämman, dvs alla besuttna bönder.
Statdräng: Detsamma som statare, lantarbetare som arbetade för mat och husrum på större gård.
Strandsittare: En egendomslös person som bodde på annans mark eller på allmänningen. Jag vet inte om de var skattebefriade. Livnärde sig ofta på fiske.
Ställmakarmästare: Vagnmakare.
Styrman: Underbefäl på fartyg.
Torpare: Arrenderade mark av en bonde och utförde dagsverken hos denne. Det fanns även självägande torpare som ägde en jordbruksfastighet mindre än 1/4 mantal.
Tullinspektör: Tjänstegrad inom Tullverket.
Åbo: Se Bönder.

>

Anders Olsson Ferm (1766-1846)

Till hans plats i släktträdet: 1, 2

Den förste Ferm i min släkt, Anders Olsson Ferm slutade sina dagar som åbo (en bonde som inte ägde sin gård, men hade ärftlig besittningsrätt) på gården Klev intill Bovallstrand i Tossene socken på Sotenäset efter ett händelserikt liv. Han föddes 1766 i Skee nära Strömstad som yngre son till en nämndeman. Yngre söner hade oftast att välja på att bli drängar eller ta värvning och Anders tog värvning som indelt dragon 1785 och fick soldatnamnet Ferm och ett soldattorp i Lilla Askums rote i Askums socken på Sotenäset. Han blev den andre av 21 fermar vid Bohus regemente och den förste av fem fermar i Askums socken - soldatnamnen följde i allmänhet ett specifikt soldattorp, när en soldat tog avsked så fick näste soldat i torpet samma namn. Det finns alltså 21 Ferm-släkter med rötterna i Bohuslän. Dragoner var soldater som förflyttade sig till häst men stred till fots, men 1783 hade den norra bataljonen av Bohus regemente omvandlats till infanteri, så Anders var till min besvikelse inte beriden.


Bohusläns dragoners uniform 1779.

Slaget vid Svensksund 1789.

Som soldat deltog han i Gustav III:s ryska krig i Finland 1788-1790. Innan de skeppades över till Finland slog de läger på Gärdet i Stockholm och när jag arbetade på Sveriges Radio hade jag utsikt över det som varit lägerplatsen, men allt detta visste jag inte då. I Finland deltog regementet bland annat i slaget vid Älgsjöskatan 1789 och som understöd på land under sjöslaget vid Svensksund samma år. Efter hemkomsten till Sverige befordrades han till korpral 1793, samma år flyttade familjen från Askum till torpet Äpplejäl under Klev, men fortsatte att bruka torpet i Askum. 1797 tog han avsked.

Anders var gift två gånger. Om första hustrun Maria är inte mycket känt, men hon dog redan 1795. Redan samma år lyckades han gifta om sig med Anna, arvtagerska till Klev. Klev var vid denna tid ett s.k. gymnasiehemman som löd under Hvitfeldtska stiftelsen och Åby säteri.

Anders fick sammanlagt sju barn i sina båda äktenskap, varav fyra överlevde till vuxen ålder, en dotter och en son i första äktenskapet och två söner i det andra. Genom min mormor härstammar jag från äldste sonen i första äktenskapet och genom min farfar från yngste sonen i andra äktenskapet. Äldsta sonen i andra äktenskapet tog över gården Klev och ytterligare en generation senare kunde gården friköpas, men denna släktgren dog ut 1962 så gården är inte längre i släkten. De andra släktgrenarna har ägnat sig åt handel och fiske i Bovallstrand.


Till startsidan

web counter
<>